be strong girl

Jag längtar tills den dag jag kan säga: Jag har varit sjuk, men det var då. Nu är jag frisk.

jag är sjutton år.

De senaste veckarna kan jag väl inte direkt påstå att varit överdrivet bra. Ett slutkörd kropp som säger ifrån och det slutade i studieuppehåll. Har varit hemma i sex veckor nu. Och vad jag har då gjort? Jo, första två-tre veckorna sov jag bort. Kunde inte prata ordentligt, kunde knappt lyfta mig ur sängen. Sedan fick jag successivt mer energi och orkade göra något lite varje dag. Nu har jag äntligen börjat känna mig mer mänsklig igen och om en vecka ska jag vara tillbaka i skolan igen!

Har även under denna tid hunnit tveka flera gånger. Återgå helt till anorexins värld eller kämpa emot. Har valt det sistnämnda och har nu bestämt mig för att ge det en riktigt chans. Jag ska visa alla (och mig själv) att även lilla jag kan bli frisk. För jag vill det. Så med det bestämt har jag börjat äta efter matschema igen för att gå upp i vikt. Intalar mig själv varje dag att jag jag bara kommer vinna på det här och det är ju sannigen också, även fast det ibland känns långt borta.

Vad mer då? Jo, jag fyller år idag. 17 år. Känns ganska bra faktiskt. Blivit uppvaktad av delar av familjen och vänner. Mera firande blir det under påsklovet.

Nu vet ni att jag lever :)

RSS 2.0