hejdå
jag vet inte hur jag ska börja. har funderat i flera timmar över hur jag ska skriva men nu gör jag det. jag har bestämt mig för att sluta blogga. eller det vet jag inte om jag kan säga men jag kommer ta en ordentlig paus.
anledningen är väl att jag måste fokusera på mig själv.
och idag var jag till sjukhuset för mitt samtal som jag gör varje vecka. det blev tungt, mycket att fundera på och en hård sanning emot en. att få höra rakt ut att jag inte gjort någon förändring mot att bli frisk under de senaste halvåret. jag lurar mig själv (och alla andra) att jag går framåt men sanningen är att jag inte gör det.
jag har ett halv år kvar i grundskolan. och under hela högstadiet har jag varit sjuk. men jag har på något underligt sätt klarat det trots allt jag inte kunnat närvara på.
och nu står jag själv med valet i min hand. om jag tänker börja kämpa på riktigt och öka i vikt så jag ska ha någon chans till att kunna studera vidare och återfå ett mera normalt liv. jag har alltid önskat att någon annan kan göra jobbet åt mig men så går det inte. för att jag ska bli frisk måste jag sätta igång och jobba för det.
det känns inte kul att få höra att man återigen är på väg mot en inläggning om det inte börjar gå åt andra hållet. efter tvångsvården i somras sa jag "aldrig mera sjukhus pga denna skit"
ta hand om er allihopa!
